Jag ska måla hela världen lilla mamma...
Har kommit igång lite med min målning igen och då kommer plötsligt problemet att jag inte vill sluta i tid. När jag målar så är jag bara uppe i just det och glömmer allllllllllllllllt annat tills kroppen skriker stopp för jag vill inte lyssna på den, jag är tyvärr skitduktig på att inte lyssna på den och det hjälper mig ingenting för det finns inget som är bra med det...
Nu totalt utmattad för stunden och det är myrornas krig på insidan, mina inre vibrationer alltså, sedan värken på det. Jag är glad för att jag kan göra någonting som får mig ifrån verkligheten, där jag kan skapa vad jag vill men ändå försöka få fram vad jag vill säga...
Annars var det längesen jag var riktigt glad, det är rätt få stunder. Men är tacksam för mycket, det är jag. Det skrämmer mig bara och jag undrar om jag någonsin kommer bli riktigt glad och bekymmersfri igen, det ser rätt mörkt ut...
