MEalltidvila.blogg.se

Väck mig när det är över...

Publicerad 2017-03-31 23:35:48 i Personligt,

Det är extra jobbigt just nu, lite uppförsbacke, egentligen inget nytt utan det är sånt jag skrivit om tidigare men vill inte upprepa det. Det tar säkert lite kraft från mig men jag kan inte göra så mycket åt det och kraft är inget jag ändå har så jag tycker inte det spelar någon roll ändå.
 
Jag är som jag är och vet vad det beror på. Det beror på min sjukdom som tar livet ifrån mig och min familj. Jag får bara lättnad när jag sover och just nu kämpar jag extra med sömnen igen. Sover ju alltid dåligt och oftast för lite men det är ju ändå bättre och sämre nätter så att säga beroende på hur många gånger jag vaknar.
 
Jag önskar bara att få sova tills jag mår bra igen, väck mig när det är över...
 
 
 

Jag tänker inte vila i frid...

Publicerad 2017-03-29 20:24:28 i Personligt,

Något av det jobbigaste med att vara ständigt sjuk är att jag inte kan träna min kropp på något sätt. Jag kan bara se på hur kroppen förfaller och jag kan inte göra någonting åt det mer än att vila och stå ut. Sjukdomarna styr mig och inte tvärtom.
 
Det enda jag kan påverka och kontrollera är;
 
Vad jag äter
Vad jag dricker
Att jag tar mina mediciner och vitaminer
Att jag måste vila och inte ta ut mig mer än när jag duschar och helst inte då heller
 
Att duscha är min träning, det är det jobbigaste jag måste göra. Efteråt kan jag inte stå på benen längre. Det är en sådan utmattning som jag aldrig upplevt innan jag fick ME. Man kan bokstavligen inte stå på benen när man är så utmattad. Andningen blir också påverkad och det känns som att jag ska kollapsa i kroppen om jag inte sätter mig eller lägger mig ner. Får jag även hjärntrötthet på det så brukar jag känna mig typ halvdöd.
 
Jag önskar så att träning skulle kunna göra mig bättre och inte sämre, men det är inget jag kan ändra, det är bara önsketänkande och fel tänk då det är negativt. Jag kommer ihåg när jag gjorde cykeltestet när jag sökte till polis och jag skulle cykla "tills döden infaller"... Det var tufft men jag klarade det och det är ingenting mot att ha ME/CFS... Jag önskar jag hade den kroppen nu som jag hade då, en frisk kropp och där kom en negativ tanke igen... De förföljer mig! 
 
Är jag livstidsdömd till soffan som sjuk och vila bort mina dagar resten av mitt liv?
 
Alltså skriv inte "vila i frid" eller "sov i ro" till mig när jag dött, jag tänker inte göra det, jag hatar att vila och om jag kan göra annat än vila när jag är död så kommer jag göra allt annat än att vila...
 
 
 
 
 
 

Kaostankar...

Publicerad 2017-03-28 00:21:17 i Personligt,

Jag vet inte vad jag ska säga om mitt mående. Det känns som att det aldrig kommer bli bättre. Jag vill bara inte bli sämre vilket det har blivit hela tiden sedan 2011 tills nu. Jag vill bli få bli bättre istället för att bli sämre, det är illa nog nu...
 
Jag har negativa tankar som upptar min energi vilket jag vet inte är bra. Mannen visade mig ett klipp igår där en person pratade om hur viktigt det är att tänka positivt och hur det leder en framåt. Positivitet kan inte bota sjukdomar dock men det kan säkert underlätta det psykiska måendet. Jag undrar bara hur jag ska få bort mina negativa tankar som dyker upp och som jag funderar på. Det är nog lättare sagt än gjort för detta är inget nytt problem för mig...
 
Jag är evinnerligt trött på ord som BALANS, CARPE DIEM, POSITIV.... Förlåt men jag kräks på de orden, de ger mig panik och olustkänslor, alltså jag hatar de orden...
 
Jag vet inte hur jag ska styra upp mina tankar. Eller jag vet hur man kan göra men jag orkar inte hela vägen. Jag kan inte ens klandra mig själv för det då jag vet varför det är så här. Under alla dessa år från 2011 och framåt har jag kämpat och kämpat och jag har bara blivit sjukare och sjukare. Vem blir positiv av det? Svaret är ingen.
 
I samhällets ögon är du inte heller värd någonting som sjuk och som jag skrev i mitt förra inlägg så står jag ensam och har ingen doktor till stöd fast jag är så här sjuk. 
 
Min man kom upp härom morgonen och började prata om att vi ska åka till Tyskland och jag vet inte allt han funderade på och jag bara undrade vad han höll på med så tidigt på morgonen tills jag kom på att han nog hade läst min blogg... I dagsläget orkar jag inte ens åka dit. Men han försöker ge mig lite hopp. Jag är mer orolig för allt penicillin de kanske vill ge mig och att jag ska få en allergichock och dö istället. 
 
Det är kaos i mina tankar i alla fall...
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

me alltid vila

Jag har fått diagnosen ME sedan några år tillbaka, har även Borrelia, Twar, Mycoplasma och Anaplasma + säkert några fler infektioner. Här hoppas jag att ni kan läsa om min resa till ett friskare liv. Vill du inte missa när jag uppdaterar här så följ mig på Facebook, klicka på symbolen ovan. Vill du komma i kontakt med mig via mail går det bra på mealltidvila@gmail.com. Tack för att du tar av din tid för att läsa min blogg! <3

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela