MEalltidvila.blogg.se

Klump i halsen...

Publicerad 2018-03-26 23:50:26 i Personligt,

Jag fick en klump i halsen här ikväll och känner mig bara ledsen. Inte en riktig klump i halsen men jag biter ihop för att inte börja gråta, så det sätter sig där, som en liten gråtklump. Ledsen för att livet är som det är på grund av sjukdomen. Hur hårt drabbad jag är och hur det påverkar andra nära mig...
 
Men jag slänger in lite fantasi och trollar bort det snart, ska bara ta mig igenom klumpen först och sedan natten...
 
 

Hur ska man vara...

Publicerad 2018-03-26 03:18:34 i Personligt,

Ja hur ska man vara så alla andra är nöjda? Hur ska man vara för att inte bli dömd som lat eller kanske till och med tvärtom, kan hon blogga borde hon kunna jobba, eller? Samtidigt som jag blir rädd att alla ska tro det så finns det något i mig som skiter i det...
 
Ingen vet ju vad som händer innanför våra väggar och allt jag skriver kan ju vara påhittat. Ett påhittat liv för att få vara ledig och hemma hela tiden. Vet du, att jag önskar det vore så för då hade jag ju kunnat leva lite och göra något istället för att vara sjuk hela hela tiden...
 
Vem tror att någon frivilligt lämnar sitt fina jobb med bra lön, bra tider med flex, för att bli beroende av FK och få skitdålig ersättning. Ingen frisk människa gör det...
 
Denna misstänksamhet som finns mot de som är sjuka är helt sjuk, får man ens vara utomhus eller? Och vem tror att man sätter sig i en scooter frivilligt där alla tittar på en som om man vore en utomjording...
 
Alla dessa misstänksamma dömande ögon... 
 
Jag skiter i det, jag ska skriva ändå!
 

Ge tillbaka...

Publicerad 2018-03-25 12:55:51 i Personligt,

Jag får ibland frågor från bloggläsare via mail och messenger, vilket hände senast igår. De är ofta diagnosticerade med utmattningssyndrom och har frågor om de kan ha ME eller misstänker att de har ME. Jag är ju ingen läkare och sätter inte diagnos på någon om nu någon tror det men jag försöker hjälpa dem vidare och väljer mina ord väl och mannen hjälper mig ofta när detta händer...
 
Jag är ingen expert på ME och kan bara utgå från mig själv. Har ju som jag skrivit många gånger varit runt i vården och hade det inte varit för att jag var med i en utmattningsgrupp på facebook så hade jag säkert inte fått rätt diagnos än. Jag glömmer det aldrig... Hade aldrig hört talas om ME och blev lotsad till RME:s hemsida, läste diagnoskriterierna och då föll allt på plats och jag fattade att det var detta jag hade. Jag minns det som att jag bara satt och stirrade på skärmen länge och sedan kom tårarna...
 
Tog inte ut diagnosen i förskott för det är inte min uppgift att göra men jag var rätt säker...
 
När jag sedan fick diagnosen så tog det inte lång tid innan jag kunde lägga mitt egna pussel och allt, hela min sjukhistorik föll på plats. Det som aldrig var något fel på mig var ME och jag har blivit så försämrad att jag inte kan ta hand om mig själv längre. Ingen mer än jag har gått i mina skor och vet hur jag har kämpat och lidit i tysthet och ensamhet under så många år, det är inget jag önskar någon annan...
 
Därför försöker jag ge tillbaka på det sätt jag kan och det är något som behövs då kunskapen är så dålig inom vården. Det har liksom blivit min uppgift nu...
 
 

Om

Min profilbild

MEalltidvila

1996 fick jag ME, Myalgisk Encefalomyelit, diagnosen dröjde till 2014. Här skriver jag om min vardag och jag hoppas att ni kan läsa om min resa till ett friskare liv. Vill du inte missa när jag uppdaterar här så följ mig på Facebook, klicka på symbolen ovan. Vill du komma i kontakt med mig via mail går det bra på mealltidvila@gmail.com. Tack för att du tar av din tid för att läsa min blogg <3

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela