Mitt arbete är att bli bättre...
Vi får inte välja när vår tid är ute, bara hur vi hanterar det... Såg dessa ord från min favoritserie nyss och de orden träffade mig så jag var tvungen att skriva det här.
Jag vaknade straxt innan 2 och gick upp vid halv 5 för var så hungrig och trött på att ligga i sängen. La mig vid 18 tiden igår för jag var dödstrött fast kunde inte somna förräns runt 21. Sov i en timma och vaknade, trodde inte jag skulle somna om men det gick som tur var. Skrapade ihop nästan 5 timmars sömn i alla fall.
Idag är det måndag och jag hade inget hellre gjort än att kunna gå till jobbet. Tänk att få stiga upp, må bra, duscha, äta frukost, sminka sig och fixa håret. Möta en ny dag på jobbet med nya utmaningar... Jag trivdes på mitt jobb, med mina arbetsuppgifter. Det gick alltid fort tills det var månadsbokslut och allt blev lite stressigare än vanligt. Nu sitter de där i just månadsbokslutsdagarna och jag är ett minne blott som var med på det företaget... Det är snart 1 år sedan jag fick sjukersättning och chefen vart glad att bli av med mig. När allt fungerade så var de väldigt nöjda med mig men som sjuk är en inte värd någonting längre. Människan brydde sig ingen om bara maskinen som jobbade på och skötte sitt arbete...
När jag för 5 år sedan inte kunde gå till jobbet längre så visste jag att jag aldrig skulle kunna återvända dit på grund av min chef och arbetsklimatet där. Jag försökte men det gick inte utan jag föll djupare ner. Det var ingen som underlättade min arbetsbelastning. Visst de hade anställt en ny person men som var oerfaren och skulle läras upp. Det var ingen avlastning för mig. Det var bara stress och press och jag fick känna mig som en stor börda för att jag var sjuk. Men detta var inget nytt och jag visste precis hur det skulle bli... Jag hade ju redan upplevt detta när jag var sjuk 2003. Men nog om detta jag har skrivit det förr... Ska aldrig mer ta upp det igen för någon gång måste jag sluta älta detta fast jag är ledsen och besviken hur jag blev behandlad efter alla år, det får stå för dem. Jag hade aldrig gjort så mot någon människa.
Men om någon läser detta och tycker det är trist att gå till jobbet så kan jag säga dig att du kan göra något annat, du kan ta tag i ditt liv, söka ett nytt jobb eller studera något. Var glad att du orkar gå till ditt jobb och tjäna dina egna pengar. Så länge du lever och har hälsan har du allt, precis allt... Sedan är jobbet inte allt utan du måste ha kul också och orka ha kul såklart. Orkar du inte ha kul måste du se över din situation.
Jag skulle bara vilja ha tillbaka en normal vardag där jobb är en del av det. Men det ligger långt borta för mig och om jag ska säga vad jag tror så kommer jag nog aldrig kunna arbeta igen. Det viktigaste är att jag får må bättre så jag kan först ta hand om mig själv. Det är mitt största mål just nu...
Hoppas du som läser får en underbar måndag och älska livet <3 Själv ska jag duscha och ta på en ny pyjamas men ändå älska livet fast jag står på paus...
