En ny dag...
Men hur tacksam måste man inte vara för det lilla och livet trots allt. Trots alla problem och att detta varit ett riktigt skitår för mig så är jag tacksam för att vara kvar...
Vaknade igår med huvudvärk och den sitter i fortfarande men annars rätt ok fast jag måste vila mycket...
Igår gjorde jag cellprov, aldrig kul men nödvändigt. Check på den.
På kvällen var vi iväg på äventyr igen, in på ÖoB och Rusta en sväng, för jag ville bara ut. Tog fel på mannen och en annan person så blev lite pinsamt men han var trevlig. Måste även säga att kassörskan på Rusta var så serviceminded och trevlig. Jag har själv arbetat i kassa så minns lite hur det är. En del hälsar inte eller knappt men det tycker jag alltid är viktigt att göra. Jag som är väldigt ensam med få mänskliga kontakter förstår mer och mer hur viktigt ett sånt möte i kassan kan göra någons dag...
Har rätt dygnsrytm nu sen någon vecka men sömnen är lite och dålig som vanligt överlag, det är ju det som gör att dygnet snurrar för mig, jag klarar inte så dålig sömn i längden. Hoppas kunna hålla ut över julen i alla fall. Vår jul ser väldigt annorlunda ut nuförtiden och jag är rädd att träffa andra för nära i och med smittan som ökar, man vet ju inte hur många de har träffat, smittan brukar ju flöda vid juletider, typ magsjuka och inte bara den jobbiga coviden. Covid-testerna vet jag inte om de är att lita på heller...
Sen vädret då, igår minus 10 och idag bara minus 1, snälla snön stanna kvar ett tag till, vill ha en vit jul...
Nu ska jag ta vara på denna dagen på mitt sätt á la ME-style...
