MEalltidvila.blogg.se

Det är så fult...

Publicerad 2018-02-16 06:35:58 i Personligt,

Jag är avundsjuk på allt och alla och jag hatar mig själv för det, för det är så fult... Jag är avundsjuk på de som kan leva sina liv. De som är fria från sjukdom...
 
Blir också irriterad över när jag hör de som beklagar sig över att de minsann inte har tid att vara sjuk. Tror de att sjuka liksom tar sig tid till det... 
 
 

Kommentarer

Postat av: Pia

Publicerad 2018-02-16 07:04:40

Det är inte alls konstigt att du känner så , det hade nog alla gjort ❤ du får försöka låta bli att läsa det som gör dig illa . Snälla bli frisk ....

Svar: Så är det nog men det är ingen rolig känsla... Det är svårt att undvika vissa saker bara, IG har jag tagit bort, FB kan jag inte ta bort men det kanske kommer en dag när jag gör det också, blir ledsen av både de som har roligt och de som är sjuka, så jag passar inte in någonstans. <3
MEalltidvila

Postat av: Annica

Publicerad 2018-02-16 07:20:06

Jag tycker du är modig som vågar uttrycka det du känner.
❤❤❤
Det finns många som känner avundsjuka och andra känslor också och aldrig skulle medge det.För att vissa känslor är "fula".
Finns inga fula eller fina känslor.Alla är känslor men olika känslor påverkar oss på olika sätt.
Jag tror det du beskriver bottnar i en enorm sorg över att du inte längre har tillgång till och förmåga att leva det liv du vill.
Att man blir så fruktansvärd begränsad när man blir sjuk.
Jag är avundsjuk på de som fortfarande kan välja väg i livet.Jag kan bara försöka bli frisk .
Avundsjuk på människor som kan umgås med nära och kära utan att bli sjuka eller sjukare.
Men mest av allt är jag jätteledsen och känner sorg.
All den sorgen gör ibland att jag känner mig jättearg fast jag egentligen är ledsen.
Var rädd om dig.
❤❤❤
Kram

Svar: Tack <3 Ja visst är det så att det bottnar i en enorm sorg. En människa orkar inte hur mycket som helst. Jag kan också känna mig både arg och ledsen över sjukdomen, det gör jag ofta... Som Pia och mannen sa så är det inte konstigt att känna avundsjuka och inte de andra känslorna heller. Innerst inne så missunnar jag ju ingen annan men jag vill ju också kunna vara med och du känner säkert likadant... Var rädd om dig du med och många kramar <333
MEalltidvila

Postat av: Katarina

Publicerad 2018-02-16 15:40:22

Jag kan också känna avundsjuka på friska (el även de som är lindrigare sjuka) för att de kan göra det mesta som de vill o har lust till. Känner också att dessa känslor är ”fula” men tror (precis som Annica beskriver) att de bottnar i den stora sorgen att vara så begränsad o isolerad med denna sjukdom.
Känns ju väldigt konstigt o fel när ngn frisk person säger sig inte ”ha tid” att
t ex bli förkyld ngra dagar, mycket känslor kommer då upp till ytan...

Många kramar fina vän 💕

Svar: Ja jag är också avundsjuk på de som är lindrigare sjuka och blir irriterad när de klagar fast de gjort massor av saker. Är också övertygad om att det bottnar i den stora sorgen av att känna sig levande död hela tiden... Ja jag blir typ galen när jag hör eller läser att någon inte har tid att vara sjuk eller har varit förkyld i en hel vecka... Många kramar fina du <333
MEalltidvila

Postat av: Fina Stina

Publicerad 2018-02-16 19:01:47

Känner igen mig. Som vanligt. 💜

Känns som om jag vill gråta eller skrika typ hela tiden för tillfället. Står inte UT med mitt Instagram-flöde. Blir avundsjuk avundsjuk AVUNDSJUK.

Var inte riktigt beredd på så mycket känslor. Egentligen bryr jag mig inte om skidor och sånt. Det är mer att vara avundsjuk på under sommaren liksom.

Men dels är jag i smått olidligt plågsamt skov, dels är jag nog mer beredd på alla soliga perfekta semesterbilder.

Nu skulle jag bara scrolla lite och så dök en massa sportlovsbilder upp.

Känner en sån smärtsam sorg för att inte mina barn får dela sånt med sin mamma.

Kram 💕💕💕💕💕

Svar: Tur jag inte är ensam med dessa tankar... IG har jag tagit bort. Har funderat på att ta bort FB många gånger också men då känns det som att jag blir ännu mer ensam även om jag nästan aldrig pratar med någon där ändå. Fast som jag skrivit så blir jag ledsen både av de som är sjuka och de som har roligt så jag passar inte in någonstans. Men det kanske vänder snart eller så får jag bli ensammare... Förstår att du får extra sorg när det gäller barnen, det är hemskt, det är ju dem man vill göra saker med och sedan när det inte går, det är för sorgligt. Jag vet precis hur du känner <3 <3 <3 Hoppas du mår lite bättre nu, många kramar <333
MEalltidvila

Postat av: Louise

Publicerad 2018-02-18 00:07:19

Tycker det är en fullkomligt normal reaktion o känsla att känna avundsjuka i din sits. Inget du ska skämmas för överhuvudtaget. Fast jag är betydligt lindrigare drabbad än du av ME kan jag också känna en sån enorm ilska o irritation över helt friska människor som gnäller över nån liten skitkrämpa o får det att låta som hela deras värld rasat. För att inte tala om kommentaren "jamen JAG är ju inte van att vara sjuk...det är ju du..." Vad säger man? Hur dum får man bli liksom?
Så näe, sluta skämmas för din avundsjuka. Den känslan är mänsklig o fullkomligt normal i din situation.
Kram på dig 💝

Svar: Tack snälla du <3 Den kommentaren har jag aldrig hört, (som tur är), men så otroligt dumt sagt... Ska försöka bli sams med denna känslan fast jag inte tycker om den... Många kramar fina MEdkämpe! <333
MEalltidvila

Postat av: Malin

Publicerad 2018-02-18 23:57:58

Jag känner avund och sorg att jag inte längre kan ha ett friskt liv. Men jag missunnar inte andra att vara friska. Att bli ledsen och frustrerad av att se och höra friska människor njuta av livet är inte det samma som att missunna andra livet. Tror inte du missunnar någon så din känsla är inte ful.
Att sedan friska klagar är för att de tyvärr inte vet bättre. De har inte våran erfarenhet och måtte de inte få uppleva den. Men klumpigt att uttrycka sig så, ingen har ju tid med sjukdomar. Inte kronosktsjuka heller.
Kram ❤️.

Svar: Det är så skönt att veta att jag inte är ensam med dessa tankar, även om jag inte önskar det åt någon. Jag missunnar ingen att leva livet. Det är bara så jobbigt att se bilder/text på sociala medier eller till och med tv för det skär i min kropp att jag inte också kan. Denna otroliga känslan av sorg och saknad av själva livet... Nej de vet inte bättre och har väl sluppit uppleva det själv eller på nära håll samt att de inte kan tänka speciellt långt. Många kramar <333
MEalltidvila

Postat av: Fröken V

Publicerad 2018-02-19 08:52:02

Du har inte använt så många ord i din blogg om avundsjukan och ändå tränger så många känslor igenom via de ord du valde. Jag förstår. Förstår precis. Vill räcka upp handen, ställa mej upp och säga: "Jaa, så känner jag också". Jag måste dessutom få erkänna att jag på något sätt kan vilja lägga över min ME på någon annan, hälla över alla symtom, se förvandlingen och få säga med ett löjligt flin: "Sådärja, nu ska du åka och handla, ta hand om hemmet och dej själv och gärna också arbeta". Personen som fått alla symtom skall stå där helt paff, sjuk och oförstående och säga "Men det går ju inte. Jag klarar inte det. Jag har inte den kraften".
Just då och där skulle jag skrika ut till hela världen och den personen: "Nää, JUST DET. DET GÅR JU INTE". Le lite i mjugg dessutom kanske. Känna att den personen just i den sekunden skall få veta hur det känns.
Sen skulle jag förstås radera allt och personen skulle få återgå till sitt vanliga jag.
Det här är en löjeväckande känsla jag har men så känner jag. Och just här och nu erkänner jag det. Fult är det att känna så men likväl känner jag det. Tack för dina ord och för att jag fick bikta mej en stund här i ditt lilla bås.
Allt gott till dej och var rädd om dej!

Svar: Vad bra du skriver! Jag kan se allt framför mig när du beskriver hur du vill göra med en person som inte fattar varför vi inte kan. Om det ändå hade varit möjligt att göra så på alla som misstror eller tycker vi är lata, överdriver och inte vill... Gå en vecka i våra skor och du har garanterat fått nog... Tack för att du biktade dig och Tack för att du också fick mig att känna mig mindre ensam och Tack för att du fick mig att le! Allt gott till dig också och var rädd om dig du med <333
MEalltidvila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

MEalltidvila

1996 fick jag ME, Myalgisk Encefalomyelit, diagnosen dröjde till 2014. Här skriver jag om min vardag och jag hoppas att ni kan läsa om min resa till ett friskare liv. Vill du inte missa när jag uppdaterar här så följ mig på Facebook, klicka på symbolen ovan. Vill du komma i kontakt med mig via mail går det bra på mealltidvila@gmail.com. Tack för att du tar av din tid för att läsa min blogg <3

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela