MEalltidvila.blogg.se

Hur många chanser i livet får man...

Publicerad 2017-06-10 18:36:07 i Personligt,

Jag gjorde en # igår om att få en andra chans... Men jag har fått rätt många chanser när jag tänker efter så kanske har jag förbrukat alla mina...
 
Som liten när jag var kanske 5-6 månader så fick jag mässlingen och överlevde det...
 
Det kan ju ge följdsjukdomar och säkert mer som de inte vet om och därför kanske jag varit extra skör med alla sjukdomar jag fått. Jag visste inte ens om att jag hade haft det förräns min mamma sa det för några år sedan. Hon har väl tänkt efter nu när jag blivit så här sjuk. Sedan har jag alltid varit medicinkänslig och lätt fått biverkningar.
 
Sedan har jag överlevt lunginflammation och astma... Där minns jag hur sjuk jag var och minns vad doktorerna sa till mig. De sa att de inte visste vad de skulle göra... Det var svårt att ta in när man är 10 år gammal och jag vart nog mest förvånad att de inte visste för de var ju både vuxna och doktorer... Jag behöll allt inom mig själv och bara var... Jag kände mig många gånger döende och min mamma brukade säga att jag var som en 80 åring. När jag gick i trappan hemma så kunde jag ta ett eller två steg sedan fick jag vila för andningen inte hängde med.
 
Jag har fallit rakt ner i asfalten med mitt ansikte, voltade med min cykel och hann inte ta emot med händerna. Såg ut som om någon misshandlat mig och när jag kom till sjukhuset ett par dagar efter för att operera bort cellförändringar så tog hon kort på mig för jag vart blåslagen över kroppen förutom ansiktet då. Fick styret i magen och har en grop i låret efter ringklockan. Jag vet inte om hon trodde på mig att jag hade varit ut för en cykelolycka precis...
 
Knölen i bröstet var godartad... Är väldigt noga med att gå på mina kontroller och fick gå väldigt ofta ett tag.
 
Fått allergichocker många gånger.
 
Sedan allt med ME:n då... När jag fick det 96 som var första kraschen, sedan 03 andra jobbiga kraschen när jag fick ett krampanfall och var medvetslös samt hjärnskakning på det på grund av fallet mot betong och till sist 11 och 12 som jag aldrig har hämtat mig från utan det har bara gått neråt och jag har aldrig varit så här dålig innan...
 
På ett sätt känner jag mig otursförföljd men jag kanske ändå har haft tur när jag ser tillbaka... Det har ju hänt många människor att de har dött efter bara ett fall då de slagit i huvudet på fel ställe.
 
Jag andas än och pulsen slår men jag vet inte om jag kommer komma tillbaka till något mer liv än så här. Det känns som att jag har förbrukat och fått nog med chanser i livet...
 
Hur många nya chanser får man i livet och kan man räkna in sjukdomar/olyckor i det? Nej jag tror bara det är tur eller otur och ibland kanske det finns någon mening med det.
 
En del säger att man får inte mer än man orkar bära och nej jag gillar verkligen inte det uttrycket för det kan omöjligen vara sant...
 
Man måste lära sig att leva med det för man har inget val...
 
 
 
 
 

Kommentarer

Postat av: Mannen

Publicerad 2017-06-10 18:44:20

Jag tror och hoppas verkligen du får en chans att få ett något bättre liv i alla fall. Vi måste hitta något som kan göra att du får uppleva lite mer än husets innerväggar... det måste hända... det ska hända... så är det och jag tror på det, frågan är bara när...! Jag älskar dej hursomhelst och närsomhelst i alla fall! ❤️

Svar: Tack hjärtat för allt du gör <3
me alltid vila

Postat av: Nilla

Publicerad 2017-06-10 20:08:21

Kram 💖

Svar: Kram <3
me alltid vila

Postat av: Katarina

Publicerad 2017-06-10 21:59:54

Tror du har mer än rätt i dina sista två rader om att man liksom inte har något val annat än att leva med i våra fall tuff sjukdom... Känns som om detta med bra el dålig hälsa är ett lotteri, de som är friska har iaf fått vinstlotter.
Vill trots allt både tro o hoppas på att både du o vi andra som är sjuka i ME ska få en ytterligare chans till förbättring o det snart!
Kramar 💗💗💗

Svar: Ett lotteri ja det stämmer bra... Finns ju dem som både röker och dricker hela livet utan att bli speciellt sjuka. Jag hoppas med att vi alla med ME ska få bli tagna på allvar och bli väl mottagna inom vården och att ett botemedel/bättre lindring kommer snart till oss. Många kramar tillbaka <333
me alltid vila

Postat av: Johanna

Publicerad 2017-06-11 18:02:32

Livet är inte rättvist, hoppas så på lindring och ett värdigt bemötande av oss ME sjuka kramar till dig💗

Svar: Håller med dig! Många kramar tillbaka <3
me alltid vila

Postat av: Hanna

Publicerad 2017-06-12 11:17:53

Jag har inte läst här nu på ett tag av förklarliga själ, men nu försöker jag läsa lite igen. Hoppas det inte straffar sig med minnesförlust direkt. Om jag kommenterar två gånger vet du då varför ;) haha

Jag håller som alltid med i ALLT det du skriver. Jag föddes med läpp-käk-gomspalt och flera olika bråck pga EDS (aom vi inte visste att jag hade då). Jag hade även nedsatt lungkapacitet med 60 % och fel på hjärtat. Jag kunde inte andas själv och låg i respirator hela mitt första levnadsår. Jag drog på mig mängder med lunginflammationer och var nära att dö flera gånger. Läkarna hade gett upp hoppet. Men så vände det! Sedan dess har jag opererats ca 30 gånger, vissa så svåra och allvarliga operationer att jag vart nära att dö och också velat dö för att återhämtningen varit så smärtsam. Jag skulle INTE leva! Vet inte varför jag överlevt alla dessa gånger. Och nu mycket svår ME, fibro, tarmsjukdom och så EDS och refluxsjukdom som är medfött för att nämna några få saker jag lever med. Varför fortsätter jag andas?! Är för sjuk för det ju! Vet inte heller om det är tur eller otur. Lycka eller olycka. Känns ofta som en förbannelse snarare än något fantastiskt. :(
Massa kramar <3

Svar: Förstår att du inte läst här på ett tag, jag har läst de flesta av dina inlägg för att följa hur det går för dig efter allt som hänt dig nu. Du har varit med om en hel del från allra första stunden och för att inte tala om hur du mår idag. Vilken kämpe du har varit och tvingats vara genom livet och du är så ung <3 Håller med dig om förbannelsen, känns likadant för mig :-( Det enda vi kan göra är att hoppas på att det vänder någon gång... Massa kramar tillbaka fina kämpe <333
me alltid vila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela