MEalltidvila.blogg.se

Skrattorka...

Publicerad 2019-11-27 00:41:33 i Personligt,

Jag har tappat bort skrattet känns det som, det finns liksom inte så mycket att skratta åt. Jag träffar/pratar inte med andra människor än min man och han är ingen komiker heller och hela livet är ju extremt jobbigt så det finns liksom inte så mycket skratt...
 
Jag saknar det befriande skrattet där man för en stund kan glömma alla problem...
 
Jag har glömt hur det var...
 
Hade önskat vi kunde haft en hund eller katt men det går inte på grund av allergi/ME och så saknar jag våra fåglar som vi tvingades lämna bort på grund av denna jävla ME:n då...
 
 
 
 
 

Kommentarer

Postat av: Johanna

Publicerad 2019-11-27 08:14:34

Förstår dig här skrattas det väldigt sällan nu. Jag saknar att träffa min barndoms vän, vi kunde skratta i timmar åt ingenting.

Vi har alltid haft hundar, vilket är helt omöjligt nu. Men i somras köpte min man 2st undulater🐦❤🐦Jag var tveksam, eftersom jag inte kan städa buren tex, men det funkar då min man fixar det. Vilken lycka det blev för mig att inte vara helt ensam.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att du en dag kan få ha fåglar ingen, jag vet vilken skillnad djur gör❤ kramar


Svar: Visst är det tråkigt att ha tappat det bekymmersfria skrattet... Hundar är bäst, så trist att ni inte heller kan ha någon. Gullig din man var som köpte två undulater. Jag kommer nog aldrig skaffa något djur igen, det smärtar för mycket med de jag förlorat, tänker på mina fåglar och undrar om de lever än och om de har det bra. Djur gör skillnad! Kramar <333
MEalltidvila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela