Uppdatering...
Har varit hemma i 8 veckor nu och det har varit tufft psykiskt på flera sätt men det går åt rätt håll för jag är lugnare nu men ändå inte helt lugn än. Har mått dåligt när jag råkat se en sjukhussäng på tv, sjukhusmiljö överlag, sett ambulanser med blåljus på vägarna. Vill inte gärna åka åt "fel" hål men har gått emot min fobi och gjort det ändå, är ändå mest hemma men måste våga mig ut ibland för att det inte ska bli värre och för att jobba med min rädsla.
Jag går även till en online psykolog för att få hjälp. Det tog fyra samtal tills jag fick ett par strategier att ta till. Den ena funkar inte för mig just nu och den andra gjorde jag redan.
Läkningen går bra på utsidan men jag är fortfarande öm och ibland spänd över magen, måste ha mjuka kläder på mig.
Jag har promenerat runt huset i timmar nu och tänker fortsätta med det de dagar jag kan. Jag skiter i om det ser dumt ut. När jag går så tar jag ut mig lite så vill prova här hemma tryggt innan jag vågar ge mig ut själv på egna ben så jag vet hur länge jag orkar gå i för mig raskare takt.
Alla är väl trötta på att våren liksom inte kommer men jag som inte är vädernojjig i vanliga fall är det också nu. Jag vill bara ha sol, sol och sol, inte för att sola men bara få känna värmen mot ansiktet...
Jag kommer göra förändringar i mitt liv och har redan börjat så sakteliga.
Tror minsann att denna krisen jag hamnade i fick mig en rejäl tankeställare om många saker hur jag vill leva resten av mitt liv...
Hoppas du som läser mår så bra du kan och får en fin valborg!
Med kärlek
