Avslag igen...
Fick igår återigen ett avslag på parkeringstillståndet för medpassagerare. Men jag kommer att överklaga igen, bara för att jag kan. Inte för att jag tror det kommer hjälpa men ändå. Egentligen vill jag ju avsluta överklagan med att de kunde leva mitt liv och inse vilka begränsningar jag har samt att de kan dra åt xyz med alla sina paragrafer men men jag får väl hålla igen där. Jag söker inte detta utan anledningar eller för att jag är lat...
Scootern tog de ifrån mig för jag var för sjuk och använde den för sällan och detta parkeringstillståndet är jag tydligen för frisk för...
Jag ska tydligen bara vara här hemma i mitt fängelse och ruttna bort som att jag egentligen inte finns, som den parasit jag är...
Ingenting ska gå enkelt eller smidigt för att underlätta, i.n.g.e.n.t.i.n.g...
