MEalltidvila.blogg.se

Jobbig dag...

Publicerad 2018-10-29 23:50:00 i Personligt,

Igår hade jag vaknat så många gånger under natten att en dusch var omöjlig. Idag trodde jag att det skulle gå men jag tog helt slut i duschen och var tvungen att lägga mig ner på golvet för jag orkade varken sitta eller stå, mådde illa och det kändes som att jag skulle svimma. Med balsam kvar i håret och rengöring i ansiktet öppnade jag dörren och bad mannen komma, tror jag stod typ dubbelvikt och var på väg mot golvet. Han hann fösa ihop badrumsmattorna och lägga en handduk innan jag drattade ner flämtandes. Tror jag fick ett blodtrycksfall men vet inte säkert. Vi kollade blodtrycket efter en stund och det var ok då, fast då mådde jag redan lite bättre...
 
Kunde sedan sitta och duscha av mig resten och efter det satt jag länge på pallen innan jag kunde göra mig klar. Har sedan bara varit i soffan som vanligt. Känner mig svagare än normalt fortfarande och sov en stund tidigare i soffan vilket jag inte brukar göra...
 
Mannen blir typ livrädd, jag ser hans skräck och även de ledsna ögonen. Jag får helst inte ropa hans namn högt får då går hans alarmklocka igång och han vet att något är fel med mig. Igår råkade jag göra det när jag såg en stor spindel och då fick han ju panik tills han såg att jag mådde ok. Han är liksom nästan alltid redo och jag har ju väckt han någon gång när jag mått dåligt med att ropa hans namn. Idag orkade jag inte ropa, han var rätt nära, hade nästan nyss varit och frågat hur det gick för mig i duschen. Sa att det var ok fast jag egentligen inte var det, men jag är så van och sedan blev allt snabbt värre helt plötsligt då...
 
Vi pratade lite djupt ett tag, typ om orättvisor och att det inte finns någon Gud för varför skulle han låta så många lida. Jag tror allt bara handlar om tur eller otur. Tror inte på andevärlden heller just nu, tror inte förräns jag blir överbevisad. Och jag har sagt till mannen att märker han ingenting efter att jag har dött så finns det inget...
 
Häromnatten hade jag en jobbig dröm där jag blev ledsen över min sjukdom och blev ledsen ända in i märgen, grät i sömnen, då var det någon som väckte mig, två gånger tryckte något på min arm, första gången vaknade jag och andra gången blev jag livrädd och klarvaken, tog upp ögonmasken men såg inget. Det kändes som att någon inte ville att jag skulle gråta i sömnen. Har funderat mycket på detta men jag drömmer väldigt mycket och väldigt levande så tror ändå bara att jag drömde allt...
 
 

Kommentarer

Postat av: Katarina

Publicerad 2018-10-30 12:59:03

Åh, så tufft det du beskriver o ledsen för det😢 Känner så väl igen allt med hur din man upplever det, samma sak här hos mig. Hoppas o önskar att din tisdag blir lite bättre.
Många varma kramar 💗💗💗

Svar: Det är synd om våra män som alltid behöver oroa sig för oss 😢 Hoppas du mår lite bättre efter allt som hänt sista tiden 🤗❤️ Varma kramar tillbaka fina du 💗💗💗
MEalltidvila

Postat av: Veronica

Publicerad 2018-10-31 07:57:20

Tack så mycket för att du delar med dig <3 stor kram!

Svar: Tack för att du läser och kommenterar <3 Kramar <3
MEalltidvila

Postat av: Ingela

Publicerad 2018-11-01 14:43:39

Vilken jobbig upplevelse. Jag känner så med dig, och med din man. Ni lever under en stress som få utomstående ens kan ana.

Jag har precis lagt mig igen efter en dusch som jag fått planera och ladda för. Vill så gärna orka klä mig och göra mig iordning också. Kanske orkar innan mannen kommer hem...

Du är inte ensam om att brottas med frågan om en god Gud och en lidande värld. Jag tror den frågan ligger i botten av många andra frågor om livets mening. Jag har också brottats med den av och till. Det blir ju särskilt aktuellt när man upplever lidande och svårigheter.

Det finns mycket att säga i ämnet, som jag inte vill trötta ut dig med.
Jag har, efter min egen brottningskamp, fått frid trots en verklighet med en mycket svår sjukdom.
Allt sammanfattas i Jesus. Ju mer jag lär känna honom, desto mer faller alla bitar på plats.
Jag har inte alla svar idag. Men jag litar på den som har det.

Jag hoppas att du slipper fler incidenter, och att du kan hitta något fint att glädja dig åt mitt i allt.

Kramar / Ingela

Svar: Tack, jag hoppas med slippa uppleva detta igen. Det har ju hänt tidigare men aldrig under pågående dusch så att säga. Jag måste också alltid planera mina duschar och kan inte duscha så ofta jag vill ens. Om det är något jag längtar efter så är det att göra och känna sig fin, för det är aldrig något jag orkar fixa med. Men det är ju som det är... Kramar i natten <333
MEalltidvila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

MEalltidvila

1996 fick jag ME, Myalgisk Encefalomyelit, diagnosen dröjde till 2014. Här skriver jag om min vardag och jag hoppas att ni kan läsa om min resa till ett friskare liv. Vill du inte missa när jag uppdaterar här så följ mig på Facebook, klicka på symbolen ovan. Vill du komma i kontakt med mig via mail går det bra på mealltidvila@gmail.com. Tack för att du tar av din tid för att läsa min blogg <3

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela