Jag wingar hela tiden...
Idag fick jag en halvkrasch mitt på dagen, det är ovanligt och längesen det hände, lätt obehagligt också. Hämtade mig efter vilan och har ändå tagit det rätt lugnt här hemma. Håller på och rensar i mina garderober (vilket är andra gången på nio år) det tar tid men kommer bli bra...
Kan säga så här mycket att kläder kommer jag inte köpa mer på väldigt länge och inget annat heller om vi verkligen inte behöver något...
Det var så kul att äntligen kunna följa med mannen till Malmö som förr när han var egen. Han går på sin inköpsmässa och jag går på Emporia. Har inte kunnat åka med sen 2016 och då mådde jag svindåligt och skulle inte följt med egentligen, lätt att vara efterklok...
Kanske därför jag fick en lätt krasch idag, det har varit lite mycket för mig.
En del verkar tro att jag är helt frisk och orkar som en normal människa men så är det tyvärr inte. Men jag är inte säng/soffbunden längre hela dagarna och det är jag överlycklig för...
Det tar på krafterna att åka bil, jag sover alltid sämre borta och sover alltid dåligt.
Ibland blir jag bara så trött på att vissa inte förstår sen lugnar jag mig med att de vet inte för de bor inte i min kropp. För mig är det ju så självklart liksom, har inget val än att bara försöka fungera så bra som möjligt med det jag har...
Jag wingar livet på mitt sätt...
