RIP sommaren...
Jag vet inte vart denna sommaren tog vägen fastän jag inte gjort något mer än bara varit här hemma. Det känns som att det nyss var juni men i juni var jag i mars typ, på riktigt. Nej, jag har bara varit här hemma givetvis och knappt varit på nya altanen heller. Visste ju att inget annat är möjligt än, så det var inget som förvånade mig...
Tycker ändå det är konstigt att tiden går så fort fast mina dagar är som att leva om samma dag hela tiden på repeat...
Undrar hur många vi är som lever på repeat som husbundna? Det kommer jag aldrig få svar på...
Jag lider oerhört av när andra har semester, det är enklare att stå ut när vardagen är som vanligt. Då är det enklare att acceptera min tillvaro för då slipper jag få se semesterbilder, badbilder och så vidare överallt. Detta kanske låter elakt och missunnsamt men nej, jag missunnar ingen, verkligen inte, jag vill att människor ska uppleva, resa, ha kul och njuta av livet till 100 eller helst lite till...
Men det är så otroligt jobbigt att inte själv kunna göra n.å.g.o.n.t.i.n.g mer än att överleva dagen/natten och gå mellan sängen och soffan...
Ingen fattar som inte varit i denna sitsen heller, hur jävla ont det gör...