Pem, Krasch, Boom...
Jag har haft rätt jobbiga dagar efter 12 maj med pem och krascher. En gammal nära vän körde också förbi och tittade in vilket jag inte ville säga nej till heller då vi typ aldrig ses. Fick krasch bara av att borsta tänderna så hade en liten krasch precis när hon kom och dunkande huvudvärk resten av den dagen och dagen därpå. Är inte ok än men jag är ju ändå alltid sjuk, det sitter ju i 24/7...
Har inte ens tittat på hela Malou Efter tio än. Fast det jag sett var väldigt bra och jag fick reda på sånt jag inte visste om trauma på huvudet och nacken. Jag har överrörlig nacke och haft trauma på mitt huvud med hjärnskakningar...
Mannen la ut skor på sin facebook och skrev om mig på ME-dagen. Jag fick olustiga känslor och var tvungen att ringa upp han och resonera om det. Kan tillägga att jag ringer han aldrig men när jag väl ringer går hans alarm igång att något hänt. Men det är inte lätt för mig att lämna ut mig och jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Jag vill bara att folk ska få upp ögonen hur sjuka behandlas och om att just ME är en mardrömssjukdom att ha av flera anledningar. Mannen svarade mig att om det är någon dag du ska synas så är det just ME-dagen! Men jag hade lite ångest över det ändå fast jag glömde det dagen efter och skrev själv på min egna fb istället vilket jag svurit på att aldrig mer göra och delade från Karin Alvtegens fb med Malou Efter tios program. Det är så stort det Malou Efter tio gjort för oss som ingen annan gjort...
Sedan vill jag bara säga att detta med att gilla/reagera på facebook. Jag både bryr mig och inte. På något sätt är det som att de som man tror borde sätta dit något och som inte gör det, gör det för att de inte vill och vill markera det. Helt ok men vänta dig inget tillbaka då heller! Svår sjukdom och allt det medför samt ensamhet kan drabba dig också och jag har aldrig tvingat någon att vilja vara delaktig i mitt liv eller på min facebook. Men jag vet nu vilka som är på min sida och jag är så over it...
Sist men inte minst...
Vill jag TACKA min kära ME-vän, bloggläsare och stöttepelare som öppnat upp sitt hem och sig själv för en intervju av Malou´s medarbetare. Det tog så på hennes krafter att hon inte kunde vara med via länk på direktsändningen tyvärr. Att göra detta fast hon är så sjuk i ME och kämpar med svåra symptom varje dag, det är så fint gjort för oss alla. Tack från mitt hjärta!
