Cellprov är viktigt att gå på...
Tänkte berätta lite om gårdagen och om att ta cellprov. Jag har alltid gått på kontroller jag blivit kallad till från 23 års ålder då man börjar bli kallad. Cellförändringar i livmoderhalsen beror oftast på en virusinfektion HPV (Humant Papillon Virus) som du blivit smittat av någon gång när du har haft sex, men obs att det är ingen könssjukdom. Har du aldrig haft sex kan du inte få det. Även om du har gjort cellprov som inte visat några förändringar och inte bytt partner så kan du ändå få cellförändringar, det betyder inte att någon varit otrogen för det. Det kan dyka upp när som helst och oftast märker du inte av om du har det. Cellförändringar kan leda till livmoderhalscancer...
Jag har haft cellförändringar och opererat bort det, tror det var 2004. Fick under många år gå på täta kontroller och hade alltid samma läkare i Kalmar. Hon var helt fantastisk och en av de bästa läkare jag har haft under hela mitt liv. När jag precis hade fått ME under min sista graviditet så blev jag ju så dålig efter förlossningen och ingen fattade vad som hände med mig. Då vart jag tvungen att lägga mig i gynstolen för en undersökning och kolla om något var fel därinne. Då hade jag samma doktor och alla som fött barn vet att det är inget kul att behöva göra en undersökning då när man både blöder och är öm efter förlossningen. Men hon var mycket försiktig och tog det väldigt lugnt, precis det jag behöver och denna doktor Eva glömmer jag aldrig...
Kan säga efter att ha tagit så många cellprov att de gör olika. Sist när jag gjorde det i Nybro så gick det väldigt fort och kändes nästan för slarvigt liksom. Igår så tog hon längre tid på sig och det gjorde även lite ont, vilket det inte brukar göra, tror också hon sa att de tog två prov. Men hellre att de tar lite tid på sig än tvärtom när man ändå måste göra det...
Kan berätta att detta var en stor ansträngning för mig. Mannen fick släppa av mig för det fanns ingen parkering nära, så jag gick in själv. Tunnelseende som jag har så missar jag hissen och börjar gå i trappan. Fick vila en del i trappen bara efter ett par steg. Såg att det satt folk därnere med sina barn och då kände jag mig dum och försökte gå fortare. Mannen dök upp när jag nästan var uppe och när jag kom upp så hade jag redan klagat på att det inte var handikappvänligt här inte och sedan såg jag hissen precis när vi kommit upp. Satte mig på en stol för det var ingen i receptionen. Då var jag så slut efter trappan att jag bara ville börja gråta av utmattning men jag bet ihop. Mannen hjälpte till vid anmälningen och vi fick gå bort till en soffa. Bara en kvinna var före i kön. När hon gått in så sänkte vi ljudet på tv:n, ljuset i rummet var starkt så jag blundade lite. Fick vänta kanske 10 min sen var det då min tur och det var bara hallå sedan ja du kan klä av dig till vänster. Jag märker själv hur seg jag är. Har mycket svårt att göra två saker samtidigt numera och bara att ta in frågorna och sedan ska jag svara samt ta av mig kläder samtidigt, det tar tid och det är inte kul att bli påmind hur verkligheten är...
Hon berättade att jag måste livet ut gå och ta cellprov vart 3:dje år då jag opererats tidigare. Efter 50 blir man kallad vart 5:e år annars. Men då jag inte har bott här och opererats i detta länet så ser de inget om detta i sina system och jag måste själv då hålla reda på detta och ringa för att bli kallad. Jag frågade om de inte bara kunde lägga in det men det gick inte för det måste den op. doktorn göra och vara i samma län. Ja dessa system, hur svårt kan det vara...
Jag är så glad att jag kom iväg på detta och gjorde cellprovet även om det var jobbigt för det är så viktigt. Hoppas bara det inte finns några cellförändringar för då lär jag få panik och tro att jag har cancer i hela kroppen just nu så dålig som jag är...
(Bild och viss information hämtat från 1177)
(Bild lånad av Landstinget Dalarna)
