Värdelös och ältar...
Sista tiden har jag inte haft någon lust att skriva någonting. Har börjat men sedan bara raderat det rätt fort och stängt ner. Statusen är väl som vanligt, inga förändringar, det vibrerar fortfarande och ingen kallelse har kommit än. Kraschar ibland hit och dit, väntat som oväntat, blir förbannad, ledsen, besviken och likgiltig varje gång det händer, på insidan då...
Får ständigt blocka tankar om framtiden, om det kommer bli bättre, saker jag vill göra och uppleva eller om det kommer bli värre, försöker bara vara och vara i nuet, hantera det bara så gott det går...
Bröt ihop någon gång förra veckan en stund, pratade av mig till mannen som är den enda jag har att prata med. Han påminner mig om att han har hört allt förut och det hjälper ju inte heller. Han vet inte vad han ska säga riktigt mer än det han redan har sagt men som jag sa, jag behöver inte någon som säger något eller ger mig råd, jag vill bara att han lyssnar även om han hört allt förut...
Något jag tänker på och bara konstaterat är att jag inte kan något längre, alltså jag tycker inte att jag kan något längre, vilket är sant. Denna värdelöshetskänsla är rätt jobbig och jag har så mycket tid att tänka att det inte är hälsosamt...
