Kommentarer
Postat av: Ingela
Kära MEdkämpe,
ge inte upp.
Jag är vaken som du om nätterna.
Kämpar med bultande febervärk för bagateller, som att höra mig själv prata. Eller skratta.
Tack o lov finns det glädje mitt i det riktigt sjuka. Har blivit mycket sämre över sommaren. Nästan helt bunden till hemmet/ sängen.
Kunde komma ut - med öronproppar - och hälsa lite på gäster idag.
Trevlgt, och mycket ansträngande.
Känner igen mig i mycket du beskriver.
Har bitvis varit mycket ledsen, och sörjt att som (jag trodde) var jag, och allt vad jag kunnat, och älskat göra förut...
Men samtidigt har jag funnit en frid med att 'allt ju vilar i min Faders händer'.
Hade jag inte den trösten med mig genom dagar och mörka, långa nätter, så vet jag inte hur jag hade orkat...
Önskar att du också ska få uppleva en frid som kan bära genom den långa resan med en svår kronisk sjukdom.
Febrig huvudvärkskram i natten /
Ingela
Postat av: Ingela
Tack fina du för svar.
Jag lovar, min familj får allt göra mig klaga också.
Tron och hoppet bara precis håller huvudet över ytan vissa dagar/nätter. Det ger mig ett djupare perspektiv på livet, så att jag inte bara ser allt jag tappar här och nu.
Man kan inte krysta fram nån tro själv. Det är en gåva man kan be om att få.
'Ask, and it shall be given.
Seek, and you shall find.
Knock, and the door shall be open unto you.'
Kramar i natten från en MEdvandrare.
Postat av: Ingela
Visst passar det bra.