MEalltidvila.blogg.se

Hatkommentarer...

Publicerad 2018-11-10 04:49:06 i Personligt,

Har funderat på det där med kommentarer efter att jag fick en rätt otrevlig sådan på mitt senaste inlägg. Jag har annars varit förskonad från det eller ja någon med lite otrevlig ton har väl kommit någon gång men den senaste tog priset. Det var ingen hatkommentar utan en kommentar med en underton och ifrågasättande om du förstår...
 
Först och främst tycker jag att det man inte kan säga direkt till en människa ska man heller inte skriva. När någon som jag, som inte år anonym tycker jag heller inte att man ska gömma sig med att vara anonym på det i så fall, det är rätt fegt...
 
Förstår inte varför jag ens lät det påverka mig men jag har väl inte så tjock hud fast jag är en tjockis. Mannen fick trösta mig, gav mig råd och jag är glad att han var hemma, han är ju min livboj...
 
Tänk vad ord kan såra en speciellt när man som jag är skör. Skulle aldrig klara av massa hatkommentarer faktiskt...
 
Vet ju att de med större ME bloggar har fått mycket och måste godkänna sina kommentarer innan publicering. Jag har ingen stor läskrets, det ligger omkring 1100 i månaden. Visst kan jag ställa in att godkänna en kommentar innan publicering men jag vill inte ha det så. Sedan skulle det såra mig oavsett det publiceras eller ej...
 
Och ja, jag är en hsp:are högkänslig person och det spelar också roll att jag lätt tar åt mig, det vet jag. Men jag är som jag är och det är ingen sjukdom...
 
Är så tacksam att min MEdvandrare i natten gav rätt bra svar på tal på den kommentaren <3
 
 

Kommentarer

Postat av: Ingela

Publicerad 2018-11-10 07:57:13

Tack, 'Alltid Vila'.

Jag har precis som du fått min beskärda del av välmenande råd.
Råd som ibland gör ont, därför att det inbakat i dem ligger ett ifrågasättande av huruvida man inte har sig sjäv att skylla ändå.

- 'Ja, du är ju otränad.'
- 'Blir du inte trött
av att ligga hela tiden?'
- 'Har du provat ------?'

Allt sagt i välmening. (Eller?)

För släkt och vänner har jag till slut tvingats bli väldigt tydlig med att beskriva vad det handlar om, trots att jag avskyr att fokusera på sjukdomen, då jag verkligen inte vill att den ska definiera mig mer än den gör.

(Jag har ju gjort mitt bästa för att verka pigg och normal under de stunder vi setts. Det är väl kanske kontraproduktivt. Men nu orkar jag knappt träffa släkt och vänner längre. Blir mest sms.)

Om de jag har en nära relation till förstår hyfsat, så får jag släppa resten av omvärldens eventuella åsikter.

Det kommer alltid att finnas de som 'i all välmening' sårar. Oftast säkert utan att inse det själva.

Gårnattens kommentar kunde ha varit välmenad, om den hade ställts på ett vänligare sätt:
-'Har du någon möjlighet att komma ut och röra på dig?'

-'Du kan ju röra armar och ben' är helt klart formulerat som ett ifrågasättande.

Nog om detta.

Jag var en aning piggare igår - och såg till att komma ut och röra på mig! ;)
Tog en scootertur och kastade pinnar till hunden i parken. Älskar att vara ute i naturen. Om så bara en kort stund.

Har sovit hela natten, ovanligt nog.
Men när jag vaknar kommer sjukdom, febervärk, hjärndimma och hjärtklappning över mig som en mardröm. Igen.

Gårdagens aktiviteter biter tillbaka...

Du vet redan hur det är. Men kanske det kan öka insikten hos någon som läser?

Kram från MEdvandraren




Svar: Ja alla dessa oombedda råd, märkliga frågor och ifrågasättandet det står mig upp i halsen och jag har bara fått nog. Du beskriver allt så bra och tydligt. Härligt att du kom ut en stund. Hoppas du mår lite bättre idag. Kramar <333
MEalltidvila

Postat av: Nilla

Publicerad 2018-11-10 08:44:29

Det är så tråkigt med dessa kommentarer och man kan nog aldrig låta bli att såras. Kram

Svar: Så är det säkert... Kramar <333
MEalltidvila

Postat av: Louise

Publicerad 2018-11-10 09:47:06

Tänk dessa, egentligen svaga människor, som hostar upp sig och känner sig lite tuffare och bättre när dom får trycka till andra. Det är bland det absolut värsta jag vet, sååå lågt och ynkligt beteende. Det värsta är att dessa människor och detta beteende blir vanligare och vanligare i vårt samhälle och inte bara på nätet där man kan vara anonym utan också ute på våra arbetsplatser. Jag har ju turen att fortfarande kunna jobba trots sjukdomen och märker hur folks egon växer och hur fler och fler tar till t ex härskartekniker för att hävda sig själva. Ibland blir jag lockad att ge igen med samma mynt men jag envisas med att ödmjukhet, förståelse, lyhördhet, omtanke och empati måste va den rätta vägen framåt. Lugnt vända andra sidan till och tänka...jag är starkare än du så jag slår inte tillbaka.
Kram till dig Susanne och vi är många här som stöttar dig om det kommer fler oförskämda kommentarer, heja dig 👍❤

Svar: Håller med dig i allt, känner också igen det med arbetsplatser hur folk beter sig med härskartekniker och även mobbing, det är helt sjukt. Att människor kommer undan med att hålla på är också hemskt. Jag hade kunnat gå vidare när min mobbing uppdagades men jag lät de slippa det för jag visste att det inte skulle hjälpt ändå och det hade bara blivit ännu värre... Tack Louise för att du finns där och många kramar till dig <333
MEalltidvila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela