MEalltidvila.blogg.se

Ett annorlunda liv...

Publicerad 2018-07-01 23:30:06 i Personligt,

Har skrivit nedan i omgångar under fler dagar, har tyvärr blivit sämre idag igen så jag måste hålla mig borta från datorn och allt som anstränger synen. Det gör ont i mitt hjärta för det blir så väldigt ensamt men jag hoppas detta är för en kortare tid och att jag snart orkar igen...
 
Jag lever ett annorlunda liv som den som är frisk inte vet något om och de kan aldrig förstå. De tror att de förstår, men nej det går inte. Inte på långa vägar. Kom igen när du varit instängd i ditt hem några år och innan dess blivit jagad, missförstådd och felbehandlad av läkare och myndigheter, till slut lämnad utan att få någon hjälp, för de har tvingats inse att du är sjuk på riktigt, du hittar inte bara på eller är lat har de nu förstått. De har bara hjälpt dig att bli sämre på vägen för du har en så märklig sjukdom de inte kan något om. Om du också är en sådan person som jag, som har extremt svårt att säga nej och aldrig lyssnat på magkänslan eller ens varit snäll mot dig själv. Värderat ditt arbete högre än dig själv. Jag tror inte ens att någon skulle orka försöka förstå ändå och det är ingenting jag heller begär. Men säg inte till mig att du förstår om du inte upplevt det jag ovan skrivit om. Den enda som förstår lite är mannen som lever med mig och vet i stort sett allt, ändå säger han att han inte förstår hur jag klarar det...
 
Detta annorlunda liv jag/vi tvingats till att leva...
 
Alla dagar hoppas jag på att det blir en bättre dag utan att behöva kämpa eller krascha när jag gör mig i ordning lite fort. Hinner jag kanske bädda till min säng lite lätt eller måste jag vila mellan. Om jag hoppar över det där så kanske jag kan göra något roligt här hemma som att måla en liten stund istället. Det har hänt att jag har hoppat tandborstningen på morgonen för att istället göra något annat men det är en hemlis...
 
På nätterna kämpar jag med att få sova och sover extremt dåligt vilket har börjat visa sig med värre symptomer...
 
Hela tiden kämpar jag med ensamheten och sorgen över mitt förlorade liv...
 
Jag väntar på något som kanske aldrig kommer att hända och det är nästan outhärdligt. Vissa dagar är jag ändå glad att jag fortfarande lever och mår hyfsat om jag inte gör något över min gräns. Vissa dagar mår jag dåligt hela tiden. Vissa dagar tror jag att jag mår hyfsat men så slår det plötsligt till fast jag vilar och inte gjort något. Jag är rädd för att bli sämre men försöker att inte tänka så mycket på det. Skulle jag tex få cancer på detta så skulle jag förmodligen aldrig klara gå igenom en behandling, sånt vill jag inte heller tänka på men det har dykt upp ibland. Men men ingen vet vad som händer imorgon...
 
Som sagt jag lever ett annorlunda liv som den som är frisk inte vet något om, det är heller ingen som vill uppleva detta, det är jag säker på...
 
Till alla som orkat läsa detta, till alla er som också kämpar varje dag och varje natt, all kärlek till er...
 
 

Kommentarer

Postat av: Veronica

Publicerad 2018-07-02 10:06:32


Svar: ❤️❤️❤️
MEalltidvila

Postat av: Katarina

Publicerad 2018-07-02 22:08:31

💗💗💗

Svar: 💗💗💗
MEalltidvila

Postat av: Johanna

Publicerad 2018-07-04 10:15:11

All kärlek tillbaka❤

Svar: ❤️❤️❤️
MEalltidvila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

MEalltidvila

1996 fick jag ME, Myalgisk Encefalomyelit, diagnosen dröjde till 2014. Här skriver jag om min vardag och jag hoppas att ni kan läsa om min resa till ett friskare liv. Vill du inte missa när jag uppdaterar här så följ mig på Facebook, klicka på symbolen ovan. Vill du komma i kontakt med mig via mail går det bra på mealltidvila@gmail.com. Tack för att du tar av din tid för att läsa min blogg <3

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela