MEalltidvila.blogg.se

Nattens tankar...

Publicerad 2018-08-03 00:53:52 i Personligt,

Ser att människor tittar in på min blogg varje dag fast jag inte har skrivit något. Just nu tycker jag att jag har skrivit allt och det känns som att jag bara upprepar mig hela tiden. Kan inte sätta mer ord på allt jag känner eller gått igenom. Hur det är att leva så utanför det normala livet som sjuk. Om ensamheten, om att stå ut med begränsningarna och att stå ut med allt som sjukdomen medför. Om chocken att drabbas av en svår sjukdom. Att behöva ta reda på allt genom egna misstag för vården är nästan obefintlig. Misstag som gör en sämre och du förstår ingenting. Kämpa för remiss till de som kan något om din sjukdom och det är åratals väntetid. Om försäkringskassan och utredningar, om utförsäkringen. Om den icke fungerande vården. Om att det inte finns något botemedel. Att leva som hemmabunden och väldigt begränsad. Att inte klara sig själv. Rädslan som gror i bakhuvudet om att bli ännu sämre. Ja och ännu mera...
 
Jag tror jag har skrivit om allt. Jag har gråtit och skrivit ut min förtvivlan och rop på hjälp. Jag har fått stöd och tröst av många, aldrig en negativ kommentar...
 
Ibland ångrar jag mig att jag är öppen med min sjukdom och allt med det men samtidigt så blir det nog mer prat om man inte är det. Jag är inte mycket för att vara oärlig och jag gillar inte sådana människor alls faktiskt...
 
 

Kommentarer

Postat av: Annica

Publicerad 2018-08-03 07:19:41

Du ska skriva när du känner för det och när du orkar.
❤️❤️❤️.
Känn aldrig att du upprepar dig eller att du skriver om samma sak.Gör du det så gör du det för att du behöver.
För att du behöver skrika ut din förtvivlan över din svåra sjukdom och allt elände den för med sig.
Sätter man ord på det svåra kan det i stunden kännas lite lättare ibland. Så är det i allafall för mig.
Jag blev så glad när jag läste om din dag då du mådde lite bättre och till och med kunde komma ut på din scooter ett tag.
Det är en så härlig känsla när lite energi tillfälligt kommer tillbaka och man får känna att man blir lite levande igen.
Jag har mått så dåligt av denna sommar med värmen .Krasch på krasch så jag undrar ibland hur jag ska orka kämpa vidare.....Känt mig mer levande än död.
Jag blir så ledsen för din skull att du upplever att stödet från vård och andra instanser är så bristfälligt.
Det är så sorgligt att det ska vara så med denna svåra sjukdom.
Fortsätt att vara den ärliga och fina person du är.
Önskar så att du kunde få hjälp och må bättre.
Var rädd om dig.
❤️❤️❤️
Kram från
Annica

Svar: Ja jag skriver bland annat för att det är ren terapi för mig själv och tyvärr är det ofta inte någon rolig läsning. Känner mig också mer död än levande och är verkligen fast i min kropp, just nu är det värre än vanligt. Detta påverkar mig mer och mer och jag vet inte hur jag ska stå ut. Är ledsen för att du med mår dåligt... Tänk om vi bara kunde få leva livet utan sjukdomar... Många kramar och Tack för ditt stöd <333
MEalltidvila

Postat av: Katarina

Publicerad 2018-08-03 15:31:29

Instämmer i Annicas fina rader o om att du ska skriva när du orkar o känner för att göra det.
Du sprider oerhört mkt kunskap om ME genom att du så ärligt berättar om ditt mående o allt tufft du gått igenom.

Många kramar fina vän 💙💙💙

Svar: Tack snälla! Just nu har jag en jobbigare period psykiskt och känner att jag inte är till nytta någonstans och det är tyvärr tunga inlägg eller tyngre än vanligt kanske... Många kramar fina du <333
MEalltidvila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

MEalltidvila

1996 fick jag ME, Myalgisk Encefalomyelit, diagnosen dröjde till 2014. Här skriver jag om min vardag och jag hoppas att ni kan läsa om min resa till ett friskare liv. Vill du inte missa när jag uppdaterar här så följ mig på Facebook, klicka på symbolen ovan. Vill du komma i kontakt med mig via mail går det bra på mealltidvila@gmail.com. Tack för att du tar av din tid för att läsa min blogg <3

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela