MEalltidvila.blogg.se

Så här är det...

Publicerad 2018-04-21 01:28:00 i Personligt,

Det är så här att jag mår bäst när jag får glömma att jag är sjuk, glömma så gott det går för den finns ju där hela tiden. Står jag upp för länge, cirka 10 minuter så känner jag av det, är det för mycket ljud för hjärnan så känner jag av det, ibland behöver jag inte göra någonting för att känna av det. Känner av och känner av, alltså jag blir så dålig att jag inte orkar mer, det är där hela tiden mer eller mindre...
 
I veckan fick jag ett sms från en anhörig som jag inte träffat på väldigt länge, läs år och då kommer verkligheten ifatt och det är svårt för mig att ens läsa det, så jag bad mannen läsa det för mig efter ett par dagar, det är jobbigt att läsa för jag blir bara ledsen samtidigt som jag också är glad för sms:et givetvis...
 
Det finns de som tycker det är för jobbigt att läsa min blogg och det förstår jag och blir inte arg för det. Jag tycker det är jobbigt att läsa deras sms så det kanske är ungefär samma sak fast tvärtom...
 
Jag vill helst inte tänka på verkligheten eller hur illa det är...
 
Hur gör ni andra för att fly verkligheten när ni är husbundna?
 
 

Kommentarer

Postat av: Katarina

Publicerad 2018-04-21 18:38:36

Så talande bilder o text till dem i slutet av ditt inlägg, sorgligt men tyvärr så sant.😔
Jag försöker nog fly verkligheten (el kanske för en stund försöka iaf) genom att via soffvila (liggande) titta på ngn bra film som då mitt huvud måste klara. Min räddning är också att lyssna på ljudböcker kortare stunder när huvudet orkar.
Numera får jag väldigt snabbt en kraftig försämring så på ngra min kan jag bli väldigt dålig o får fly till min säng från (precis som du beskriver) kanske bara stått upp 5-10 min, inget litet enkelt inom hemmets väggar går längre att ta för givet med denna sjukdom.

Ingen stress med att du behöver läsa el svara på mailet .
Många kramar fina MEdkämpe
💙💙💙

Svar: Vilken hemsk vardag vi har, så sorgligt men tyvärr verklig. Om vi bara hade fått lite mer paus för att få leva lite utan att räkna minuter... Många kramar fina MEdkämpe och vän <3
MEalltidvila

Postat av: Ingela

Publicerad 2018-04-24 19:32:10

Åh vad tråkigt att ni mår så pass dåligt, du och Katarina.

Ja det är svårt att bli påmind om/av gamla vänner och det liv man levt som frisk. Skilda liv. Andra drömmar.

Jag håller inte på med FB eller sociala medier, även om det finns vänner jag velat bevara kontakten med.
Blir för stressande att sortera allt informationsflöde - särskilt om man ska svara också.
Varför låtsas 'hänga med' när man inte gör det?

Däremot har jag startat med ett litet IG konto där jag lägger ut lite egna inredningsbilder. Och det är sånt jag bläddrar bland och själv inspireras av, för att drömma ibland... när ögonen orkar.

Ibland lyssnar jag på något uppbyggligt, men blir ofta jobbigt med ljud.
Trädgårdsvideos kan funka, med lågt eller avstängt ljud.
Annars får man titta på egna bilder inne i huvudet. :)

Mysa med lilla vovven går alltid bra. Så mycket kärlek i en sån liten kropp. Hon har allt pussat bort tårar ibland.

Det ÄR svårt att prata om det som är svårt. Många värjer sig nog mest i rädsla att råka säga fel och såra. Man får ändå förutsätta god vilja hos andra.

Önskar er en så bra tillvaro som det går, och att vi får hitta det lilla att vara tacksamma för.
(Nya fräscha lakan kan vara höjden av lyx ibland.)

Kram/ Ingela


Svar: Tack för att du berättar. Förstår att de som har djur får både sällskap och tröst. Önskar jag kunde haft det med... Kramar ❤️
MEalltidvila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

MEalltidvila

1996 fick jag ME, Myalgisk Encefalomyelit, diagnosen dröjde till 2014. Här skriver jag om min vardag och jag hoppas att ni kan läsa om min resa till ett friskare liv. Vill du inte missa när jag uppdaterar här så följ mig på Facebook, klicka på symbolen ovan. Vill du komma i kontakt med mig via mail går det bra på mealltidvila@gmail.com. Tack för att du tar av din tid för att läsa min blogg <3

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela