MEalltidvila.blogg.se

Sovit extremt dåligt över en vecka nu med undantag på någon natt bara. Vaknade med huvudvärk och har haft båda armarna bortdomnade till och från under sömnen och jag tror även det väcker mig. Idag så fick jag frukosten serverad för mannen hann sluta jobbet innan jag orkade stiga upp. Vilade en stund efter frukosten och skulle sedan duscha. Satt och duschade så mycket det gick då jag inte orkar hålla i duschhandtaget själv utan använder den i taket bara. Men tog helt slut efter duschen, mer än vanligt och det beror väl på att jag sovit så dåligt sista tiden. Känner bara hur hela kroppen stänger ner och det är jobbigt att hålla upp ögonen, jag svettas lite, jobbigt att prata, andfådd. Jag blev ledsen för jag orkar inte med detta livet så jag fällde några tårar men sen bet jag ihop för är rädd om jag gråter så blir det värre och jag vill inte gråta ens, tårar gör inget bättre...

 

Satt länge på duschpallen och vilade medan jag fixade lite efteråt som insmorning och ta på nya mjukiskläder. Mannen kammar mitt hår som vanligt så jag slipper det momentet...

 

Efter det var det dags för mat, kycklingsallad och vatten. Det har gått bra för mig att sluta med socker och märker ingen skillnad på något sätt. Har ju varit sockerfri under lång period innan så är ju van. Det jag kan sakna är kaffe eller thé...

 

Har bara legat här i soffan sen, tröttare än vanligt...

 

Jag har inget att se fram emot längre, då mitt liv står på paus på grund av sjukdom. Jag kan inte planera någonting eller ens göra någonting typ. Ser inget hopp och tror inte på något längre. Det har ju varit så jobbigt under så många år nu och till slut blir det kanske så här att depressionen smyger sig på mera...