Varken positiv eller tacksam...
Jag är trött på alla peppande snusförnuftiga ord om att man ska vara sååå positiv och tacksam för att man lever typ, jag ser det varje dag på facebook och det står mig nu upp i halsen. Att man ska hitta det lilla för det finns ALLTID något som man ska vara tacksam för. Bla bla bla...
Det finns väl alltid något att vara tacksam över precis som att det finns alltid någon som har det värre...
Ingen vet vad som händer inatt eller imorgon och livet kan förändras väldigt fort...
För mig som har ett liv som står på paus, med sjukdom varje dag. Jag fattar inte hur jag orkar detta själv, jag vet bara att jag är tvungen att orka stå ut... Jag kan inte bara överge mina barn eller min man och ge upp. Jag vet också att jag klarar dagarna och nätterna bättre om jag inte är ledsen/upprörd över min situation. Det är bara svårt att inte tänka på det när situationen är som den är för jag blir hela tiden påmind...
Ingenstans kan jag hämta energi ifrån eller göra något kul, kan inte ens göra tråkiga saker... Nej jag blir väl galen till slut men det kanske skulle vara skönt...