MEalltidvila.blogg.se

Rörd...

Publicerad 2017-07-30 07:07:58 i Personligt,

Jag blev så rörd, fick tårar, lite stum och förvånad av alla de fina kommentarer jag fick på mitt förra inlägg. Det är så jag nästan skäms lite. Ibland blundar jag med ena ögat och skumläser och har som tur är varit förskonad från hatkommentarer som jag vet andra ME-bloggare får. Skäms för att jag liksom tar plats och ber om uppmärksamhet med min sjukdom, fast jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, det är inte därför jag skriver och det tror jag du som läser vet. Jag kommer också svara på alla kommentarer framöver, det tar ju bara lite tid ibland. Vill förtydliga att jag inte tänker så där om andra sjuka utan det är bara jag som är väldigt hård mot mig själv...
 
Som mannen skrev så betyder det jättemycket för mig att få kommentarer, men känn aldrig något tvång. Jag förstår att era ord också tar slut att peppa mig med...
 
Många av er som skriver är ju själva sjuka också och det är givande för mig att höra hur ni tänker och vad ni har upplevt, TACK för att ni delar med er <3.
 
Varför är det så lätt att vara dum mot sig själv och tänka tankar man aldrig skulle säga till någon annan men man säger det till sig själv... Det kan vara min ångest som talar, förmodligen är det det...
 
Jag har alltid haft lätt att ta åt mig, rädd att göra fel, rädd att någon blir arg på mig, ta på mig skuld, orolig för vad andra säger och tycker... Det betyder egentligen ingenting, ingenting alls. Jag har alltid önskat att jag vore trygg, lugn och stark i mig själv. Har nog alltid varit rätt lugn utåt men haft det jobbigare på insidan så att säga, det har inte synts utåt. Jag har aldrig haft en bra självkänsla tyvärr och sjukdomen gör det inte bättre utan tvärtom...
 
Har funderat på att göra en vlog här i bloggen men vågar inte det. Att jag skriver är rätt modigt för att vara jag och jag skulle egentligen varit helt anonym men det blev lite fel med upplägget samtidigt så kan det vara bra för de anhöriga som vill veta hur jag verkligen mår, de kan bara läsa här och stötta mig här om de vill...
 
Därför har jag heller inte några kort på mig själv i bloggen men det kanske kommer om jag blir modigare om några år... Jag lånar bilder från facebook eller nätet och jag gör säkert fel med det fast jag orkar inte bry mig heller. Då får de klaga i så fall, jag gör åtminstone inte om bilderna eller texterna eller sätter dit mitt namn liksom som en del andra gör.
 
Som texten lyder här nedan, det vill jag uppnå...
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Postat av: Katarina

Publicerad 2017-07-30 12:47:51

Varmt tack till dig också för att du är så stark o även orkar dela med dig av ditt mående. Det betyder ju mycket för så många av oss som delar denna minst sagt över-tuffa sjukdom.
Många och varma kramar 💗💗💗

Svar: Många varma kramar tillbaka <333
me alltid vila

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela