Karusellyrsel...
Har inte skrivit på ett tag då jag mått sämre. Tidigt i söndags morse, omkring 4 tiden så låg jag i soffan och tittade på en lugn gammal film när hela rummet började gunga. Jag låg på sidan i soffan och fick värsta yrseln, karusellyrsel har jag sett andra nämna ibland. Jag har aldrig varit med om detta innan, är dock rätt van vid att det snurrar till och ibland snurrar det till längre men aldrig att det kommit när jag legat ner och aldrig så länge som det pågick. Det kändes som att nu hände det något och så började det snurra. Jag ropade på mannen som låg och sov men hörde och kom ut till mig rätt fort. När han kom och satte sig framför mig så såg jag han dubbelt samtidigt som det snurrade. Jag blundade och mannen hann fråga två gånger om han skulle ringa men jag sa nej. Vi vet inte exakt hur länge det satt i, kanske fem minuter och när jag sedan kunde titta utan att se dubbelt och att jag kunde fästa blicken igen så fick jag en panikattack. Jag skakade i hela kroppen helt okontrollerat och jag försökte bara andas så gott det gick, jag grät lite också, sa till mannen att jag är så trött på att vara sjuk och han tröstade mig så gott han kunde. Jag blev så himla rädd...
Jag fick nämligen ett Ep anfall 2003 där jag inte kunde fästa blicken och innan jag blev medvetslös så började min syn flippa ut helt, det kan jag inte ens beskriva i ord hur synen flippade ur. Jag vet att jag var tvungen att blunda och sedan blev jag medvetslös med ett krampanfall och det tog lång tid innan jag vaknade upp, inte förräns efter en stund jag var på sjukhuset så blev jag medveten om var jag var eller vad som hade hänt. Minns att någon höll mitt ansikte i sina händer och frågade om jag visste var jag var och det visste jag inte och hon sa att det kommer snart tillbaka. De var många människor runt mig och klädde av mina kläder och jag minns den starka lampan. Jag tappade minnet helt. Det var en skräckupplevelse och efter den gången blev jag sämre i min ME också...
Nu när jag inte kunde fästa blicken utan såg dubbelt och att hela rummet snurrade gjorde att jag blev livrädd för att få ett Ep anfall igen och bli sämre och allt. Jag är så glad att jag inte fick det nu, så tacksam...
Panikattacken satt kanske i fem minuter sedan slutade skakningarna bara sådär. Jag har aldrig haft en sådan panikattack innan. Efter detta så har jag varit ännu mer utmattad, hjärntrött och haft mer huvudvärk samt alla övriga symptomer. Jag har minskat på intryck och inte varit på datorn alls och ser bara lite på tv. Jag har nu en ringklocka här som jag kan trycka på så har mannen den andra delen på sitt sovrum så vi vet att han hör så han slipper ligga och lyssna när han sover liksom. Förberedde honom också på att om jag får ett Ep anfall så måste han ringa ambulansen och om jag är irrationell när jag vaknar så betyder det inte att jag är medveten om vad jag gör...
Jag är så rädd för att bli sämre och sämre. Borde inte skriva här heller men det är det sista jag tänker ge upp, nu ska jag vila igen...
Är det någon som har erfarenheter om detta så skriv gärna och ge tips om du kan?! Katarina vet att du skrivit att detta är något av de värsta symptomerna för inte så länge sedan, vill du berätta så skriv gärna...
(Bild från facebook)
