Uttråkad till max...
Nästan det enda jag gör nu är att vila. Jag måste halvligga i soffan mest, det är för jobbigt att sitta upp för länge. Så här ser mina dagar ut nu då jag hamnade i ett skov. Jag är så totalt uttråkad, totalt totalt totalt maximerat uttråkad...
Vill inte tänka på om det kommer bli sämre än så här, men tänk om jag ska ha det så här resten av livet...
Måste ha tålamod säger mannen men själv säger han att han aldrig skulle klara det. Ja flera har sagt det till mig faktiskt och jag förstår dem.
En gång berättade en arbetskamrat om en kvinna som flyttat hem till sina föräldrar igen för hon var så sjuk att hon bara låg i sängen och de visste inte vad de skulle göra. Då fick jag flashback till när jag vart dålig sist 2003 när jag kollapsade och tänkte för mig själv att shit där vill jag aldrig hamna igen. Men det gjorde jag och det värre än någonsin...
Jag klandrar mig själv för att jag inte lyssnade på min kropp mer. Men jag visste ju att det skulle ställa till problem på jobbet så därför körde jag på. Hade jag lyssnat i tid kanske jag hade mått bättre idag... Ja det är mycket jag skulle gjort annorlunda nu med facit i handen. Men det gör mig inte bättre idag...
Ibland blir mannen tokig på mig när jag gör mer än jag bör göra. Men jag vill så gärna och jag försöker. Sen tror jag inte det är bra att bara ligga utan man måste röra på sig lite annars kanske det blir värre. Vet varken ut eller in egentligen... Är säkert bäst att inget göra när jag är i ett skov nu då men det är så svårt. Otroligt svårt...
Hur länge till ska jag orka utan att bli galen...
